Det finns mängder av olika sorters honung. En sak har de gemensamt. Ingenting har lagts till eller dragits ifrån. Hur kan de då ha olika konsistens och smak?

Vi på Svensk Honungsförädling vill göra det enkelt för dig att göra ditt val av honung. Därför har vi skapat honungsskolan. Här förklarar vi skillnaden mellan honungssorter och de olika honungarnas egenskaper beroende på ursprung. Testa honungens olika användningsområden tillsammans med oss. Här finns recept och inspiration som du behöver. Lycka till!

Vad är det för skillnad på honung och honung? Är inte honung bara en produkt som bin producerar? Hur kan det vara någon skillnad på det?

Svaret på frågorna är jo, det är en produkt som bin producerar. Ingenting får tillföras honungen eller tas bort för att den ska få kallas honung. Ändå kan det vara en stor skillnad på olika sorters honung.

Honung finns både i fast och flytande form och smak, konsistens, färg och arom beror på var bina har hämtat nektaren.

Fast honung

- All honung är flytande när den är nyslungad. Den håller sig flytande i några månader innan den kristalliseras och blir fast. Denna fasta honungen har en ljus färg och grövre sockerkristaller än den flytande honungen.

Fast honung passar bra att använda som sötningsmedel i te, till bakning och griljering.

Flytande honung

- Det finns vissa honungssorter som håller sig naturligt flytande. En av de mest välkända är akaciahonungen som aldrig stelnar utan håller sig naturligt flytande på grund av att den har en hög halt fruktsocker.

Flytande honung passar bra att ringla över yoghurt eller ost.

Sorthonung

– Sorthonung kallas den honung där mer än hälften av nektaren kommer från en speciell blomsort. I Sverige är de vanligaste sorterna ljunghonung och lindhonung. Ljunghonungen är mörk och har en kraftig smak medan lindblomshonungen har en grönskimrande färg.

Vad är honung?

Ordet honung är skyddat och får endast användas som beteckning på produkter som ”har sitt ursprung i söta ämnen som bin har samlat i naturen”. Ingenting får tillsättas eller tas bort. Ibland kan man se smaksatta honungssorter och då måste de kallas ”Honung smaksatt med t ex citron”.

Över 200 olika ämnen i honung

Honung innehåller cirka 75 % sockerarter och ca 20 % vatten. Det mesta av sockret är druvsocker och fruktsocker. De sista 5 % utgörs av bland annat enzymer, mineralämnen, vitaminer, aminosyror och inhibiner (ett bakteriehämmande ämne). Forskare har hittat över 200 olika ämnen i honung.

Nyslungad honung

Bin hämtar nektar som finns i blommor. Nektarn omvandlar de sedan till honung som de lagrar i vaxkakor inne i bikupan. När bina sätter ett vaxlock över kakan är honungen mogen att skördas. Biodlaren plockar då ut vaxkakorna, placerar dem i en honungslunga som fungerar som en centrifug som slungar honungen ut ur kakorna. Efter det silas honungen och biodlaren tar bort vaxrester, när det är klart har man fått nyslungad honung. All nyslungad honung är rinnande och bärnstensfärgad. Biodlaren sätter sedan tillbaka vaxkakorna i bikupan och så börjar bina om sin process att fylla kakan.

Det är ett mödosamt arbete, för att få ihop nektar till ett halvt kilo honung måste bina göra mellan tre miljoner (!) blombesök. Det motsvarar en flygsträcka på två varv runt jorden!

Honungscitat

Fastän det är förfärligt gott att äta honung, så finns det ett ögonblick alldeles innan man börjar äta den, som är nästan ännu bättre.
Källa: Nalle Puh

Varför är honung nyttigt?

Honung har använts både som föda och som medicin sedan urminnes tider. Redan de gamla grekerna använde faktiskt honung för att läka sår. Babylonerna skrev om honung i sina heliga skrifter och tack vare grottmålningar vet vi att honung har använts av människan i mer än 15 000 år.

Honungens läkande och hälsosamma egenskaper brukar förklaras med tre faktorer.

• Producerandet av ett speciellt enzym och väteperoxid
• Innehållet av antioxidanter i nektarn
• En tredje ännu obestämd faktor

Den tredje faktorn kan ett svenskt forskarlag funnit en förklaring till. De har hittat en unik bakterieflora som består av minst tio olika mjölksyrabakterier i binas mage. Dessa bakterier tillverkar ämnen som mjölksyra, ättiksyra och myrsyra som har antibakteriella egenskaper.

Dessa egenskaper skyddar också honungen mot jästsvampar och bakterier. Det gör att honungen inte jäser utan kan lagras länge utan att man behöver använda sig av tillsatser.

Tack vare innehållet av det mycket söta fruktoset ger honung färre kalorier än vanligt vitt socker. Det ger heller inte samma blodsockertoppar som vitt socker.

Bisamhället – drottningens välde

I ett bisamhället bor 60 -80 000 bin, alla med sina uppgifter att fylla.

Bisamhället består av tre olika individer. Allt i bikupan kretsar kring drottningen som står för äggläggningen. Hon kan producera upp till 3000 ägg per dag. Genom att utsöndra olika doftämnen styr hon sina bin inne i kupan. Drottningen byts ut efter 2-3 år då bina gör uppror och ersätter henne med en ny drottning.

Arbetsbin- kupans pigor och nektarsamlare

Arbetsbina har olika uppgifter beroende på ålder. De är alla honor, men på grund av att de bara fått näringsfattig föda under uppväxten är deras könsorgan inte utvecklade. När arbetsbina föds saknar de flygförmåga och får därför ägna sig åt inomhusarbete. Bland arbetsuppgifterna finns, cellputsning, matning av larver, packning av pollen, renhållning och vaktjänst.

När de blir äldre går de vidare till utomhustjänst med uppgift att samla in nektar, pollen och vatten. Ett arbetsbi blir cirka 5-6 veckor om det föds på våren eller sommaren. Föds det däremot på hösten övervintrar biet i kupan tillsammans med drottningen. Arbetsbiets vingar blir till slut så utslitna av allt flygande att de inte orkar bära biet tillbaka hem till kupan.

Drönare- kupans playboys

Drönarna är de enda hannarna i samhället. Deras huvuduppgift är att para sig. Men parningen leder till döden för drönaren, hans könsorgan fastnar i drottningen och slits av. När vintern kommer kastar honorna ut de drönare som finns i kupan. Utanför kupan överlever de inte vintern.